Den här har ni sett förut, eller?! Ja nästan i alla fall. En vän såg I’s vårkappa för ett tag sedan och frågade direkt om inte hennes I kunde få en likadan. Jag hade precis tyg så att det räckte så det gick ju för sig. Ett underbart vackert tyg och en helt fantastisk modell tycker jag! Denna gång fodrade jag med ett gulvitrutigt tyg (som jag inte har en aning om var jag fått ifrån, när jag fått/köpt det eller någonting. Det dök upp i en rensning jag gjorde i somras och passade perfekt som foder i denna.) I gillar kappan har jag hört från mamman och det är ju tur det för den jag sydde till vår I tidigare i år har knappt använts då I vägrar ha den på sig. Envisa ungen ville bara ha sin bättre begagnade myrornasfyndade röda PoP-jacka med säkert 10 år på nacken och inte alls mammas fina hemsydda kappa.

Gjorde faktiskt denna en storlek vidare än vad mönstret var. Kan ni tänka er att ett Ottobremönster måste viddas!?! Men de ville få ordentligt med plats för en varm tröja till hösten. Det är ändå bara strl 86 på vidden och strl 80 på längden sydd till en nyss fylld tvååring. (I och I är födda med 5 dagars mellanrum!) Kom också ihåg att sy i en hängtamp så att den enkelt går att hänga av sig på en krok. Det borde verkligen vara standard på ett mönster men fanns inte med på denna. Sydde inte efter beskrivningen denna gång och då var det hur enkelt som helst att vändsy hela jackan. Förstår inte att de ska krångla till allt i sömnadsbeskrivningarna.

Det är verkligen roligt att få göra sådan här sömnad mellan varven. Ibland blir det lite mycket trikå och fräsa på med overlocken utan att behöva tänka något nämnvärt. Här känner man verkligen att man skapar något verkligen unikt!